No:4
Jag var otröstlig när jag berättade för dig. Kommer ihåg att mamma var med, jag skämdes men jag trodde inte för en sekund att du skulle vända ryggen till mig. Du vet hela min historia och det finns inga hemligheter idag som du inte delar med mig. Men ändå var det så svårt en tid. Ibland har jag funderat på hur det skulle vara om jag hade kunnat få barn. Hade vi då varit föräldrar? Vi träffades så unga. Jag var 15, du var 16 och i helgen firade vi din 30-årsdag. Till hösten har vi varit tillsammans i 14 hela år. År fyllda med lycka, glädje, motgångar, upplevelser och drömmar. Vi har upplevt så mycket tillsammans du och jag, äventyren har avlöst varandra. Alltid har vi kunnat sätta ord på våra känslor, oändliga samtal har vi delat. När jag var yngre kunde jag ibland tänka att jag faktiskt blev gravid, att min livmoder plötsligt hade växt. Jag undrar ändå hur det skulle ha slutat för dig och mig om vi hade fått ett barn tillsammans när vi var så unga. Det jag säger är inte att jag inte hade velat ha ett frö växande inom mig, det jag säger är att jag önskat att jag hade fått göra valet själv. Idag hoppas jag, att om jag hade haft ett val, hade valt dig min älskade man, våra äventyr, vår framtid.
